A-kassa

A-kassan genomgick många förändringar efter regeringsskiftet 2006. Bland annat tog man bort det så kallade studerandevillkoret, vilket innebär att du inte längre kan få arbetslöshetsersättning utan att uppfylla villkoret att ha arbetat under en viss tid. Det går som studerande inte heller att få ersättning vid studieuppehåll, till exempel under sommaren, eftersom dina studier måste vara definitivt avbrutna eller avslutade. Men om du arbetar vid sidan om studierna, eller har arbetat och varit medlem i a-kassan tidigare, så kan du uppfylla villkoren för ersättning. Och även om du för närvarande inte uppfyller villkoren, så är informationen på denna sida relevant då det är nödvändigt att känna till a-kassesystemet om du får ett arbete.

Här redogörs för hur a-kassan (arbetslöshetskassan) fungerar och om/hur du kan få arbetslöshetsersättning.

Vad är A-kassa?

A-kassa är ett system som erbjuder försäkringar om din inkomst försämras eller bortfaller vid arbetslöshet. Under tiden du arbetar betalar du en avgift till en arbetslöshetskassa som sedan kan ge dig ersättning om du blir arbetslös.

Det finns 30-40 a-kassor i Sverige, såsom till exempel Alfakassan, Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA), Handelsanställdas arbetslöshetskassa (HA), och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa (KAAK) . För en förteckning över samtliga a-kassor, se Arbetslöshetskassornas Samorganisations hemsida (se länk nedan).

Tidigare var a-kassan helt kopplad till fackförbunden, men idag är det möjligt att vara medlem i en a-kassa, utan att vara fackligt ansluten. A-kassan finansieras av medlems- och arbetsgivaravgifter, samt av statsbidrag.

Inträde i a-kassan (arbets- och medlemsvillkoret)

För att gå med i en svensk a-kassa krävs att din arbetsgivare eller ditt eget företag har säte i Sverige. Det krävs också att du har arbetat under 17 timmar per vecka i fyra av fem sammanhängande veckor, och att du fortfarande arbetar i minst samma omfattning vid inträdet.

Hos Alfa-kassan är det möjligt att få en grundersättning (på högst 320 kr/dag) även ifall du inte varit medlem i a-kassan tidigare. Men för att få en inkomstrelaterad ersättning krävs att du har varit medlem i en a-kassa i 12 månader före arbetslösheten (medlemsvillkoret), att du arbetat minst sex månader under denna period och att varje arbetad månad innehåller minst 80 arbetade timmar (arbetsvillkoret). Du kan också ha arbetat minst 480 timmar fördelade över sex sammanhängande månader, om ingen månad innehåller färre än 50 arbetade timmar. Det kan låta krångligt, men om du jobbar halvtid eller mer så är du troligtvis kvalificerad att gå med i a-kassan. Medlemsavgifterna hos de olika a-kassorna varierar, men för att visa på ett exempel så betalar du högst 170 kronor i månaden (från och med januari 2008) för att vara medlem i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, vilket har ansetts vara den billigaste a-kassan. För att kunna gå med i AEA så krävs, förutom att du arbetar, att du har 120 »gamla« akademiska poäng, eller 180 nya poäng, eller att du studerar med målet att ta 180 poäng.

Studier

I och med att man tog bort det så kallade studerandevillkoret i januari 2007, så kan man som enbart studerande (utan att uppfylla arbetsvillkoret) inte längre få arbetslöshetsersättning. Du måste alltså ha arbetat för att kunna få ersättning.

Under tiden du är arbetslös och erhåller arbetslöshetsersättning får du generellt sett inte studera (varken påbörja nya kurser, eller fullfölja oavklarade kurser). Det finns dock några få undantag, till exempel vid deltidsstudier (och att du samtidigt söker heltidsarbete), men du råds att alltid höra med din a-kassa vad som gäller innan du påbörjar studier samtidigt som du får ersättning. Det krävs ett intyg från a-kassan för att studera under arbetslösheten. Numera gäller också att du inte kan få ersättning vid studieuppehåll, till exempel mellan två terminer; dina studier måste anses vara definitivt avbrutna eller avslutade.

Vid forskarutbildning gäller samma sak: för att få ersättning krävs att forskarutbildningen är definitivt avslutad eller avbruten, vilket din handledare måste intyga.

Om du lämnat in en uppsats eller annat examinationsarbete, så kan du få ersättning även om uppsatsen ännu inte är bedömd (givetvis förutsatt att du uppfyller de andra kraven). Också här krävs ett intyg från handledaren. Du bör kontakta din a-kassa för fullständigare uppgifter om hur du ska gå till väga.

Om du har arbetat innan du studerat, så kan studietiden i vissa fall ses som överhoppningsbar, det vill säga att du kan kvalificera dig att få ersättning efter avslutade/avbrutana studier även om du inte arbetat den senaste 12-månadersperioden. Den överhoppningsbara tiden i a-kassan är sedan årsskiftet 2006/2007 fem år, mot tidigare sju.

Egen verksamhet

Du får inte heller bedriva egen verksamhet och samtidigt få ersättning från a-kassan. Det finns dock undantag här också; till exempel om du haft egen verksamhet sedan tidigare, vid sidan om ett arbete. Precis som vid studier ovan, så råds du att alltid kolla upp med din a-kassa vad som gäller ifall du fortsätter att bedriva egen verksamhet.

Ersättningsperioden

Under tiden du får arbetslöshetsersättning så krävs det att du aktivt söker arbete. Samma dag du blir arbetslös går du till arbetsförmedlingen och anmäler dig.

Om du sagt upp dig själv från ett arbete utan giltiga skäl (som till exempel arbetsrelaterad sjukdom) så blir du avstängd i 45 dagar från ersättning. Annars inleds ersättningsperioden med fem karensdagar. Om du uppfyller arbets- och medlemsvillkoret beräknas ersättningen utifrån vilken genomsnittlig arbetstid och inkomst du haft, och räknas om till en »dagpenning«. Är du helt arbetslös får du fem ersättningsdagar per vecka, och i genomsnitt 22 dagars ersättning per månad. Den högsta dagpenningen ligger på 680 kronor före skatt.

De första 200 dagarna blir ersättningen 80 procent av din tidigare inkomst. Mellan dag 201 och 300 så blir ersättningsnivån 70 procent.

Om du har tjänat mer än 21.371 kronor i månaden så får du högsta dagpenning på 680 kronor före skatt under hela 300-dagarsperioden.

Om du uppfyller arbetsvillkoret under din arbetslösa 300-dagarsperiod (till exempel om du arbetat halvtid eller mer), så har du rätt till en ny 300-dagarsperiod. Ersättningsnivån för en andra period går ner till 65 procent. Om du tjänat mer än 23.015 kronor så får du högsta dagpenning på 680 kronor före skatt även under den andra 300-dagarsperioden.

Om du är förälder med barn under 18 år kan du få rätt till 150 extra ersättningsdagar, oberoende av om du uppfyller arbetsvillkoret.

Om du inte uppfyller arbetsvillkoret på nytt, så aktiveras den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin hos Arbetsförmedlingen (och ersätter den tidigare aktivitetsgarantin). Innehållet i jobb- och utvecklingsgarantin varierar något mellan regioner, men är indelad i tre faser. Under den första fasen i programmet (dag 1-150) ska den arbetslöses möjligheter att hitta arbete stärkas med hjälp av »coachning«. Detta kan innebära regelbundna möten, där den arbetslösa sätter upp mål i sitt arbetssökande, och hela tiden måste redovisa sökta jobb. Under den andra fasen (dag 151-450) kan det bli aktuellt med arbetspraktik eller arbetsträning. I den tredje fasen (dag 451- ) blir den arbetslösa anvisad en »samhällsnyttig sysselsättning«. Ersättningen under programmet ges av Försäkringskassan, inte a-kassan. Har du haft arbetslöshetsersättning motsvarar stödet 65 procent av din tidigare dagsförstänst (men max 680 kronor/dag).

Länkar

Arbetslöshetskassornas Samorganisation

www.samorg.org

Här hittar du till exempel en förteckning över alla a-kassor, med länkar till deras hemsidor

Alfakassan

www.alfakassan.se

Alfa-kassan är en a-kassa som betalar ut grundersättning till arbetslösa som inte tillhör någon a-kassa.

Arbetsförmedlingen / Arbetsmarknadsstyrelsen

www.ams.se

Informationen på denna sida är översiktlig. Vid dina specifika ärenden är det lämpligt att du vänder dig direkt till den relevanta myndigheten och bekräftar uppgifterna.