Studiemedel

Studiemedel är helt säkert den rubrik på dessa sidor som angår flest, och som du troligen förr eller senare själv kommer att vara en expert på. Och möjligen en kritiker av: att få det att gå ihop ekonomiskt med enbart studiemedel som inkomst är inte alltid det lättaste. Det är inte heller en oförsiktig ståndpunkt att villkoren för att ta och betala tillbaka lån försämrades från den 30 juni 2001.

Här redogörs i stort för de nuvarande reglerna omkring studiemedlet, för dig som läser på universitet eller högskola. Om du läser på kommunal eller statlig vuxenutbildning, eller annan eftergymnasial utbildning hänvisas du till CSN:s hemsida.

Studiemedlet i korthet

Centrala Studiestödsnämnden (CSN) ligger under Utbildningsdepartement, och är den myndighet som administrerar studiestödet. Du kan få studiestöd om du studerar på högskola och universitet, och på en del andra eftergymnasiala utbildningar (om du är osäker om din utbildning är studiemedelsberättigad så framgår det troligen i beskrivningen av kursen). Studiestödet består av en bidragsdel och en lånedel, av vilka du blir återbetalningsskyldig för den senare. Du betalar 150 kronor i avgift till CSN för varje termin du tar studiemedel.

Ansökan

Du som ansökt till högskola eller universitet via Verket för högskoleservice (VHS), och fyllt i att du vill ha studiemedel, får automatiskt en ansökningsblankett när du blivit antagen. Om du haft studiemedel under föregående termin, och då fyllt i en ansökan om att du ska fortsätta studera, får en förifylld ansökningsblankett.

Du kan nu också ansöka om studiemedel via CSN:s hemsida, via en så kallad E-ansökan. Du kan också få en ansökningsblankett direkt från CSN.

Om du blir sen med din ansökan, kan du få studiemedel för fyra veckor tillbaka i tiden från det att din ansökan kom till CSN. Du kan söka studiemedel för högst 52 veckor i taget.

Så mycket får du i normalfallet

Det normala bidraget om du studerar 100 procent på högskolenivå uppgår till 2.684 kronor på fyra veckor, lånet på 5.136 kronor, vilket ger ett studiemedel på 7.820 kronor på fyra veckor. Du kan få studiemedel under sådana förhållanden som mest under 240 veckor, vilket motsvarar 12 terminer. Studiemedlet blir lägre om du studerar mindre än 100 procent, men du måste studera minst halvtid för att få studiemedel. Du räkna ut ditt studiemedel på CSN:s hemsida, under rubriken »Räkna ut«.

Tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån

Om du har vårdnad av barn under 18 år kan du få tilläggsbidrag. Om ni är två vårdnadshavare som båda studerar, så kan bara en av er få tillägget. Tilläggsbidraget varierar beroende på hur många barn du har. Om du till exempel studerar heltid och har ett barn under 18 år kan du få 127 kronor per vecka i tilläggsbidrag, och om du har fyra barn och studerar heltid kan du få 291 kronor per vecka i tillägg.

Om du har fyllt 25 år, studerar heltid i Sverige och haft en inkomst på minst 175.960 kronor under tolv månader innan studiestart så har du möjlighet att ansöka om tilläggslån. Tilläggslånet kan uppgå till 1.676 kronor på fyra veckor om du studerar heltid, och betalas ut som längst under 120 veckor.

Du kan också ansöka om merkostnadslån, ifall utbildningen medför vissa extra utgifter så som resor, undervisningsavgifter, musikinstrument med mera. En högre bidragsdel (men med samma totala studiemedel) kan du på högskolenivå få om du går en specialpedagogisk utbildning. Den högre bidragdelen får du automatiskt om du är berättigad till det. För fler detaljer kring villkoren för högre bidrag, se CSN:s hemsida.

Villkor för att få studiemedel: Inkomst

För att få studiemedel får du ha en inkomst upp till ett visst belopp, ett så kallat fribelopp. Bidraget och lånet minskas proportionellt om du har tjänat mer än fribeloppet. Fribeloppet varierar beroende på hur många veckor du har studiemedel: ju mer studiemedel du tar, desto lägre blir fribeloppet.

Fribeloppet anges per kalenderhalvår. På universitet och högskola är det vanligt att du läser 17 veckor på hösten och 23 veckor på våren. Om du läser heltid under en sådan fördelning är fribeloppet 45.050 kronor före skatt det första halvåret (1 januari-30 juni), och 60.950 kronor mellan det andra halvåret (1 juli-31 december). Om du studerar mindre än heltid så är fribeloppet högre: till exempel får du tjäna 75.531 kronor på våren (räknat som 23 veckor) om du studerar halvtid.

Om du bara tar studiemedel i, låt säga, 10 veckor så är fribeloppet högre: 79.500 kronor före skatt. Gå till CSN:s hemsida för en mer detaljerad tabell över hur fribeloppet förändras beroende på studietakt och antal veckor med studiebeloppet.

Det är alltså möjligt att arbeta vid sidan om studierna, eller under sommaren, och ändå få studiemedel. Men det är viktigt att du ser över din förmodade inkomst när du ansöker om studiemedel, och att du redovisar förändringar av din inkomst till CSN. Om du har fått för mycket studiemedel blir du återbetalningsskyldig. Det är givetvis också viktigt att du meddelar CSN ifall du avbryter eller gör uppehåll i dina studier. 

Som inkomst räknas inte underhåll av barn, försörjningsstöd, bostadsbidrag eller den skattefria delen av handikappersättning.

Bidragsbrott

Sedan den 1 augusti 2007 kan du i värsta fall dömas för bidragsbrott om du lämnar felaktiga uppgifter till CSN eller andra myndigheter, och riskera böter eller fängelse i upp till fyra år.

Villkor för att få studiemedel: Studieresultat

CSN hämtar uppgifter om dina avklarade kurser, och du måste bli godkänd på en viss procent av kursmomenten för att kunna fortsätta få studiemedel. Som studerande på högskole- eller forskarnivå har du rätt till fortsatta studiemedel om du tar 37,5 ECTS-poäng (25 »gamla poäng«) under de första 40 veckorna (62,5 procent det första året, med andra ord). Därefter är resultatkravet 75 procent av ditt studieåtagande, exempelvis 45 ECTS-poäng (30 »gamla poäng«) under 40 veckor. Men även om du inte uppfyller dessa krav har du rätt till fortsatta studiemedel om du uppnått 50 procent av ditt studieåtagande under den senaste perioden och dessutom klarat 75 procent av ditt totala studieåtagande i genomsnitt. 

Du har vanligtvis fyra veckor på dig i en ny studieperiod för att blir klar med och få medräknat kursmoment till föregående period. Med andra ord: om du riskerar att inte bli beviljad nya studiemedel på grund av missade tentor för föregående termin, så har du vanligen fyra veckor på dig på den nya terminen för att ta de missade poängen, utan att missa studiemedelsutbetalningen för den nya perioden.

Om du på högskolenivå går en konstnärlig utbildning inom dans, konst, odontologi, design, medicin, opera, farmaci, media, teater, idrott, musik eller vård, eller går bibliotekarieprogrammet eller journalistprogrammet, har du rätt till fortsatta studiemedel om eftersläpningen under hela utbildningstiden är högst 15 ECTS-poäng i förhållande till studieplanen. 

Om du läser sommarkurser prövas studieresultaten vanligtvis tillsammans med studieresultaten från föregående studieperiod.

Som forskarstuderande får du fortsatta studiemedel om du uppnår studieresultat, som tyder på att din totala studietid inte blir mer förlängd med mer än 25 procent i förhållande till studieplanen.

Om du inte klarar kraven på studieresultat kan du bli återkvalificerad när du nått upp till kravet den senaste perioden. CSN kan i vissa fall ta hänsyn till personliga anledningar som kan ha inverkat på studieresultaten (till exempel sjukdom).

Villkor för att få studiemedel: Utländsk medborgare

Om du är utländsk medborgare kan du ha rätt till svenskt studiemedel. Det gäller till exempel om du har permanent uppehållstillstånd, är EUS/EES-medborgare eller har jobbat eller varit samboende med en svensk medborgare i Sverige i två år. Det gäller också om du av Migrationsverket beviljat dig status som flykting eller som varaktigt bosatt i Sverige. Det finns fler andra tillräckliga villkor; vänd dig till CSN för mer information.

Villkor för att få studiemedel: Ålder

Vid studier på högskolenivå finns ingen lägre åldersgräns för att få studiemedel. Men studiemedelsberättigandet minskar från och med att du är 45 år, och upphör det år du fyller 54 år.

Studera utomlands

Om tar studiemedel när du studerar utomlands, så finns det några skillnader i reglerna. Du måste till exempel studera i minst 13 veckor, och normalt sett måste studierna bedrivas på heltid. Utbildningen måste också vara under statlig tillsyn, eller vara jämförbar med en studiemedelsberättigad svensk utbildning. För mer information, vänd dig till CSN. Tänk på att du ofta kan söka merkostnadslån om du studerar utomlands.

Återbetalning

Det nuvarande systemet för återbetalning (det vill säga lån tagna efter 30 juni 2001) behandlar studielånet som ett slags annuitetslån. Detta innebär att återbetalningsbeloppet aldrig minskar under tiden du betalar tillbaka, även om räntan och amorteringsbeloppet förändras (räntedelen minskar efter hand, och amorteringsbeloppet ökar). I fallet med studielånet så ökar snarare årsbeloppet, med ett uppräkningstal på 2 procent.

Du börjar betala tillbaka tidigast sex månader efter att du hade studiestöd. Återbetalningstiden kan längst bli 25 år eller det antal (färre) år som är kvar tills man blir 60 år. Lånet avskrivs vid början av det år man fyller 68. Om du har en mindre skuld kan återbetalningstiden bli kortare än 25 år. Ett lån för ett års studier betalas tillbaka på cirka nio år medan ett lån för två års studier betalas tillbaka på cirka 19 år.

Det summa du ska betala varje år beräknas utifrån storleken på din skuld, räntan för året (2,1 procent under 2008), samt antalet betalningsår. Dessutom ökar årsbeloppet med två procent varje år, oavsett räntan och oavsett din inkomst.

Det lägsta årsbeloppet du betalar tillbaka är 6.150 kronor. Det fördelas automatiskt på fyra betalningstillfällen, men går att få fördelat på 1-12 betalningstillfällen.

Du har möjlighet att söka nedsatt årsbelopp, för att i stället få det beräknat utifrån din inkomst. Du kan till och med det år du fyller 49 år få årsbeloppet nedsatt till 5 procent av din sammanlagda inkomst.  Från du är 50 år kan du få årsbeloppet nedsatt till 7 procent. Kravet för att få årsbeloppet anpassat till din inkomst är att det minskar med minst 3 procent av prisbasbeloppet (under 2008: 1.230 kronor), jämfört med det ursprungliga årsbeloppet som är beräknat utifrån annuitetsformeln. Eftersom återbetalningstiden inte ändras om du betalar ett mindre årsbelopp, kommer de resterande årsbeloppen bli högre.

Om du upptar studierna igen, efter att du börjat betala tillbaka dina lån, kan du tillfälligt slippa att betala tillbaka. Det kan dock finnas risk för att de resterande årsbeloppen höjs därmed, men du kan ansöka om en ny återbetalningstid så att återbetalningsplanen räknas om.

För lån tagna mellan 1 jan 1989 och 30 juni gäller fortfarande att du betalar 4 procent av din sammanlagda inkomst plus 100 kronor i avgift, och att lånet avskrivs när du är 65 år. Om du har både gamla och nya lån, så får du betala tillbaka olika lånen med respektive återbetalningsregler. Om du skulle vilja, så kan du lägga samman det gamla lånet med det nya, så att det gamla lånet anpassas till den nya annuitetsformeln.

Länkar

För mer detaljerad information hänvisas till Centrala Studiestödsnämndens hemsida

CSN

Om du anser att CSN:s beslut är felaktigt kan du överklaga det på Överklagandenämnden för studiestöd

OKS

Informationen på denna sida är översiktlig. Vid dina specifika ärenden är det lämpligt att du vänder dig direkt till den relevanta myndigheten och bekräftar uppgifterna.